Satan i gatan. Jag blir aldrig så frustrerad som när jag förlorar en hand i poker. Att veta att jag spelat rätt men ändå förlora... Det påminner om den känslan jag har om jag blir felaktigt anklagad angående något. Uj. Poker, ganska torftigt sätt att fördriva tiden på...

Hela konceptet med internet och allt där utbjuds är en tidstjuv. Fan... om jag gjorde något vettigt med mitt liv istället för att spela poker. Eller läsa bloggar och se på konstiga klipp på Youtube. I och för sig fick jag mig ett gott skratt när jag såg Nordpols omtalade insats på TV4:s morgonprogam under julhelgen. På ett sätt satte jag dock skrattet i halsen. Jag tror att det här var första gången jag störde mig på någon person och därtill bedömde att hans stora problem så här långt är hans ringa ålder... Något i stil med "ungdomen av idag" susade genom huvudet. Ajajajaj...

Nåja.

Nu skiter jag i det här och tittar på Stefan Holm, Yrke höjdhoppare.

Varför bloggar man?

Väsentlig fråga inför det första seriösa inlägget torde vara:

"Varför bloggar jag?"

Jag har några alternativa svar-

• Måste fördriva tiden med något
• Tror att det kan vara terapeutisk mening med detta
• Inbillning om att någon kanske skulle bry sig
• Om någon jag känner hittar hit kanske de tycker att det är intressant
  
  

Vad skall jag då skriva om? Många skriver om det som är störande; det som märks. Jag brukar säga att det är friktionen i livet man märker. Antar att det är därför det är så förbannat otacksamt att arbeta inom serviceyrken...

Jag är inte förbannad på något just nu, förutom mig själv.

Jaja.

Första...

Försten att läsa detta är unik!